poison

Jag förstår inte hur jag kan göra så här. Varför jag tillåter mig. Giftet som kallas mat pumpar runt i mina ådror, färgar blodet svart av ångest och jag önskar det kunde döda mig när det väl är där. Men nej, plåga mig, långsamt långsamt, ta luften ur mina lungor och förståndet ur mitt huvud.

"Lika bra att äta upp allt det här nu så jag inte har något kvar i morgon". Så tänker jag alltid. Fan. Varför inte bara slänga skiten i stället?!